Samtal vid allvarlig sjukdom - Kronobergsmodellen

Samtal vid allvarlig sjukdom - Kronobergsmodellen

Projekt

”Samtal vid allvarlig sjukdom – Kronobergsmodellen” innebär ett strukturerat arbetssätt som syftar till att personer med allvarlig sjukdom och deras närstående erbjuds samtal om önskemål och prioriteringar, och att vården utformas utifrån deras behov. På så sätt ökar delaktigheten och befrämjar möjligheten att leva ett gott liv.

För att patienter med allvarlig sjukdom ska erbjudas vård utifrån dennes preferenser och möjlighet för familjen att leva ett gott liv behöver nya arbetssätt utvecklas. Ariadne Labs, Boston har utvecklat ”The Serious Illness Care Programme som fyller detta syfte med fokus på läkarledda samtal. Som enda region i Sverige, implementerade Region Kronoberg 2018 på flera enheter en anpassad version för specialistläkare i projektet ”Kronobergsmodellen 1.0 – Samtal vid allvarlig sjukdom”. Verksamheterna, likväl vår forskning inom Palliativt centrum, uppmärksammar nu behovet att utvidga modellen till att även inkludera sjuksköterskor, med fokus på teamsamverkan och behovet att förändra implementeringsprocessen för att skapa hållbara strukturer i organisationen.

Projektets syfte är därför att utvidga, anpassa, implementera och utvärdera ett innovativt strukturerat arbetssätt, Kronobergsmodellen – Samtal vid allvarlig sjukdom. Arbetssättet inkluderar samtal med fokus på att identifiera och möta de behov som patienter och närstående har för att kunna leva ett gott liv med allvarlig sjukdom. Tidigare forskning har inriktats på s.k. brytpunktsamtal som ofta erbjuds sent i sjukdomsskedet när patienten försämrats och främst till patienter med cancer. Vårt projekt möjliggör samtal tidigare i sjukdomsförloppet oavsett diagnos. Samtalen utgör ett verktyg för utformning av fortsatt vård och behandling, där patientens och närståendes behov, mål och prioriteringar samt styrkor och resurser utgör grunden. Att tidigt initiera samtal med patient och närstående om prognos, diagnos samt om mål och preferenser om framtida vård ökar inte bara möjligheterna för en ökad delaktighet, det har även visat sig minska oro, ångest och ger en ökad livskvalité för patient och närstående.

Kronobergsmodellen – Samtal vid allvarlig sjukdom inkluderar ett strukturerat arbetssätt med flera olika delar; bl.a. halvdags workshop för både läkare och sjuksköterskor med fokus på samtal utifrån strukturerad samtalsguide, identifiering av patienter, erbjudande om samtal till patienter, genomförande av samtal, dokumentation enligt journalmallar, uppföljning av samtalen, mentorskap för läkare och sjuksköterskor, samt mentorstöd under implementeringen.

Under 2021–2024 kommer den utvidgade Kronobergsmodellen (2.0) att införas inom olika verksamheter, samtidigt som vi kommer att studera modellens effekter och hur den implementeras. Forskningen bedrivs via Palliativt centrum i samarbete med Adriane Labs, USA. Internationellt samarbete kring modellen med forskare i USA, UK och Spanien.

Projektet fokuserar både på implementeringen och effekter av modellen. Översättning och validering av flertal guider och instrument genomförs. En pilotstudie genomfördes under 2021 för att utvidga och testa och Kronobergsmodellen 2.0. Implementering har därefter genomförts på flertalet enheter. Processutvärdering sker kontinuerligt utifrån implementering, kontext, förändringsmekanismer och utfall, som baslinjemätning, efter 3, 6 och 12 mån. Kvantitativa och kvalitativa metoder med avseende, bland annat, påverkan på patienters och närståendes livssituation, personalens samtalskompetens samt hälsoekonomiska faktorer.

Projektet utgör ett unikt projekt i svensk vård genom att fokusera på implementering och effekter av ett nytt arbetssätt i en hel organisation. Det lyfter även betydelsen av teamsamverkan och involverar både läkare och sjuksköterskor, där tidigare interventioner främst fokuserat på enbart en profession. Projektet fokuserar på att patienter och närståendes preferenser ska styra utformningen av vården. Att alla diagnoser inkluderas är dessutom unikt – alltså inte enbart patienter med palliativa vårdbehov.

Projektledare är Anna Sandgren, Docent, Vetenskaplig ledare Palliativt centrum för samskapad vård, Linnéuniversitetet. Finansieras från Familjen Kamprads stiftelse (2021-2026).

I projektgruppen ingår:

  • Helene Reimertz, Utvecklingsledare i Palliativt centrum och Överläkare i palliativa teamet, Region Kronoberg
  • Sofia Morberg Jämterud, Teol. Dr. i etik., Linköpings universitetet samt Palliativt centrum, Linnéuniversitetet
  • Susanna Pusa, Forskare, Umeå Universitet samt Palliativt centrum, Linnéuniversitetet

Arbetsblad – Samtal vid allvarlig sjukdom (2.0)pdf

Dokumentationsmall-i-cosmic (2.0).pdf

Erbjudandebrev – Samtal vid allvarlig sjukdom (2.0).pdf

Familjeguide – Samtal vid allvarlig sjukdom (2.0).pdf

Samtalsguide – Samtal vid allvarlig sjukdom (2.0).pdf

 

Referenser
  • Baxter, R., Pusa, S., Andersson, S. & Sandgren, A. (2024). Perils and payoffs for patients in serious illness conversations as described by physicians: a qualitative study. BMJ Open Quality, 13:e002734. doi:10.1136/ bmjoq-2023-002734
  • Pusa, S., Baxter, R., Andersson, S., Fromme, EK., Paladino, J. & Sandgren, A. (2024). Core competencies for Serious Illness Conversations: An integrative systematic review. Journal of Palliative Care. doi:10.1177/08258597241245022
  • Granat, L., Andersson, S., Åberg, D., Hadziabdic, E., & Sandgren, A. (2024). Evaluation of the Swedish Self-efficacy in Palliative Care Scale and Exploration of Nurses’ and Physicians’ Self-efficacy in Swedish hospitals – A Cross-sectional Study. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Accepted.
  • Pusa, S., Baxter, R. & Sandgren, A. (2024). Physicians’ perceptions of the implementing Serious Illness Care Program: A qualitative study. BMC Health Services Research. BMC Health Serv Res23, 1401. https://doi.org/10.1186/s12913-023-10419-5
  • Andersson S, Granat L, Baxter R, Reimertz H, Modéus C, Pusa S, Sandgren A. Translation, Adaptation, and Validation of the Swedish Serious Illness Conversation Guide. J Palliat Care. 2023 Oct 27:8258597231210136. doi: 10.1177/08258597231210136. Epub ahead of print. PMID: 37886797.
  • Baxter R, Pusa S,Andersson S, et al. (2023). Core elements of serious illness conversations: an integrative systematic review. BMJ Supportive & Palliative Care, Jun 27:spcare-2023-004163. doi: 10.1136/spcare-2023-004163. Epub ahead of print. PMID: 37369576.
  • Morberg Jämterud, S. & Sandgren, A. (2022). Health care professionals’ perceptions of factors influencing the process of identifying patients for serious illness conversations: A qualitative study. Palliative Medicine, 36(7), 1072-9.
  • Andersson, S. & Sandgren, A. (2022). The organizational readiness to implement the Serious Illness Care Program in hospital settings in Sweden. BMC Health Services Research, 22:539.
  • Granat, L., Andersson, S., Hadziabdic, E., Brännström, M. & Sandgren, A. (2022). Translation, adaption, and validation of the Self-Efficacy in Palliative Care scale (SEPC) for use in Swedish healthcare settings. BMC Palliative Care, 21(1), 1-11.
  • Baxter, R., Fromme, E. & Sandgren, A. (2022). Patient identification for serious illness conversations: A scoping review. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19 (7), 4162.
  • Andersson, S., Granat., L., Brännström, M. & Sandgren, A. (2022). Translation, cultural adaptation, and content validation of the Palliative Care Self Efficacy scale for use in the Swedish context. International Journal of Environmental Research Public Health, 19, 1143.
Läs mer om arbetssätt.